Alla andra är lyckliga utan slut

Du ser människor runtomkring dig som lyser och glittrar och du avundas deras lycka. Deras brist på oro, deras ”allt går bra till slut ändå”.  Deras leende läppar, hur kan de fortsätta le så länge utan att krampa ihop? Deras engagemang, deras talanger, deras familj och vänner. Varför är de så avslappnade och snygga? Så självsäkra, så oblyga, så fina och drivna.

Vet du inte att de tänker samma sak om dig?