Maskinen

Nåt stort som aldrig kommer om du bara drömmer
Du vet inte vad som väntar så varför vara rädd
Tänker på alla beslut som ledde till det här
Eller var allt bara en slump, atomers rörelser

Är det tur eller skicklighet att du lever

Du vet väl framtiden är alltid steget före
Alla år du längtat har varit förgäves
Inget sker automatiskt du är maskinen

Från en epok till en annan inget bombnedslag
Ingen revolution som vände upp och ner på allt
Men vänta tänk inte du glömmer helg och vardag
Det är inte så jävla svårt att må bra

Tänk om du hade stannat

På samma plats och väntat
På samma tillfälle samma gamla nya jag
Så länge du står kvar kommer du bli lämnad
Så länge du håller fast kommer någon släppa

Vill du glömma bort allt som inte är sant
Vi kan sålla tillsammans
Vill du skrika ut alla bitar som fattas
Eller skulle du nöja dig med att inte vara ensam

Jag vill ta hand om dig och ta sönder dig

Som mardrömmarna Sommardrömmarna

Det gick att ta sig igenom jag skriver från andra sidan nu
Det gick att ta sig därifrån det var inte bara en dröm

Horoskopen

Den som inte lyssnar men minns allt stannar alltid på samma plats, viskar tystare än alla andra men anstränger inte halsen alls, heter nåt som ingen vet i andranamn, tar andningspauser på terrassen ensam, går av i lägenheten, läser aldrig ut sina långa böcker, tar studielån fast det blir ångest då, bakar muffins och ger bort dem.

Hur ska bussen hinna fram så jag hinner läsa horoskopen innan tåget? Vågar inte möta blickar på personer som jag gillar mer än tillåtet, för samvetet väntar alltid tills nån klämmer sig (Det är inte svårt alls, det är bara att låtsas. Det är inte komplicerat, det är bara att fortsätta) i dörren. Insyn i framtiden, insikter genom spegeln. Vet ingenting längre. När det kommer upp: glöm bort det för det är aldrig samma sak flera gånger i rad.

Kan inte närvara i ögonblicket, inse att någon upplever det samtidigt. Funderar över existensen men inte tillräckligt frekvent. Känner ingenting men känner igen allting som händer. Det är samma muskler under samma hud under samma hand tre år efter. Det är inte en svår slutsats: jag har fastnat. Men det är inte komplicerat, det är bara att slå sig fram.

Hela tiden är jag arg, upptas inte av några tankar. Brinner bara på insidan, jag får tygla hettan. Grilla över den istället för att få alla dessa brännmärken och röka cigaretter i affekt på väg hemifrån i mörkret på osäkra gator, det har slutat vara ljust. Så många osäkra viljor. Jag pratar i telefonen hela natten men kommer inte fram, det är så dålig connection och ändå pratar jag på bara för att få allt sagt. Jag ignorerar varje solstråle mot väggen och alla nyfikna ansikten från balkongen för att jag hoppas att när resan är klar, då kan jag återigen skratta. När alla förberedelser är över, att jag då kommer kunna vara glad igen. 15/8

Det är lätt att korsa gränser om man inte vet att de finns där. Samma sak när man förutsätter att man håller sig själv till dem. Sen kliver man över med blicken över personens axel, med slaget, med okänsliga ord i fylledimman, med sanningen sagd i förtroende till någon som inte uppfattade situationen. Det är lätt att korsa gränser om man är osäker. 16/8

Är det tillåtet att såra mig eller måste jag alltid vara okej och gå vidare direkt. 19/8

Hoppas att jag känner mig hemma fastän jag inte är hemma. Jag har väntat på imorgon sedan jag var tolv eller tretton. Allt har byggts upp för det här, mitt psyke, min kropp. När det händer är jag plötsligt frisk. Jag har lyckats ta mig hit men allt känns så ovisst. Det har lockat mig men mitt hår har blivit platt. Inte visste jag att jag skulle vara blond när jag flyttar hemifrån. Febern reser sig och jag vet att det kommer bli sushi, jag vet att det är slut på cheesecake. Men vad händer sen? Imorgon, när jag åker härifrån. Kommer den här sängen alltid vara mitt hem, den får inte försvinna någonstans. Alla andra måste överleva, och jag. Allt måste förbli detsamma tills jag kommer tillbaka. Jag vill inte vara ensam så jag måste hitta andra som känner likadant. Vilken jobbig känsla som har uppstått. 20/8 

Tänder rökelse över så många absurda händelser

”Trettio grodhopp så är det borta” säger jag två gånger och hoppar mig andfådd

Ser mig själv i spegeln och säger först varför och sen varför inte

Fortsätter tänka och tänka och tänker 30/8

Att hans skjortärmar nödvändigtvis behövde rullas upp så de små fjunen på våra armar kunde stryka mot varandra i publiken. Att vi nödvändigtvis behövde mötas efter två år och sugas in i varandras värmestrålar och tystnad och händer runt midjan. Att jag var ämnad att befinna mig på just den plats där han stod, märka det, börja bulta inombords och sedan målmedvetet gå fram och ge mig till känna. Säga ”är du här” som om det inte var uppebart och först inte bli igenkänd och göra honom livrädd. 3/9

Jag har inget att skriva för allt jag är är feber, hosta, snuva, halssmärta. Nej inte längre men hela helgen har helgats åt det. Inga sidor är bläddrade i den tusensidiga boken, jo några men marginella. Under dessa dagar tvivlar jag på vad jag orkar göra, men det är självklart för jag ligger bara i sängen de flesta timmar då jag inte kokar gröt med marmelad eller äter nyponsoppa och deepthroatar isglassar. Min bettskena används inte i rädsla. Min näsa är öm och jag har tömt två toapappersrullar, tur att de är mjuka. För det skulle jag aldrig själv prioritera. Alvedon köpte jag, vågade kraxa fram orden i kassan bara för att apoteket medstop hade söndagsstängt. Borgare, privat område. Jag bär ut madrasser och väntar. 8/9

Gungan i lekplatsen är perfekt för surrender och jag hör inte hur det slutar till slutet av sången, inte ens andra gången jag sätter på den. Inte ens någonsin. 22/9

Kladdkakemuffins har blivit en självklar del i min kostcirkel. 23/9

Spelar gitarr på balkongen och talar sanning hela tiden

Vi är två helt olika personlighetstyper men det skiter jag i

Att låna pengar till cigg är inte alls legitimt

Var jag än tittar ser jag byggnader och arkitekturtermer förföljer mig och kolonner slingrar sig trots att det inte går enligt läroboken

Ibland ler jag helt utan annan anledning än att livet är så bra 24/9

Ändrar åsikt gång på gång

Ser mig själv utifrån

Jag har märkt att

Jag undviker ögonkontakt

I största möjliga mån

Med dem, som jag tycker om. 26/9

Det går inte att skriva historia medan den händer. Men samtidigt kan jag inte minnas allt om jag inte viker ner hörnen i boken.

Saker jag behöver skaffar jag mig. Till det jag inte vill ha säger jag hejdå. 30/9

Jag har druckit öl och vin men det känns nu inte längre. Jag vet vad jag behöver göra. Jag vänder om och åker tillbaka igen. Ringer flera samtal men han svarar inte och kastar sönder sin telefon mot väggen. Jag tar reda på adressen, åker med musik i öronen, bara stirrande framför mig, i över en timme med flera byten. Tänker att jag måste komma fram och visa att jag också bryr mig, och anstränger mig. ?/10

Det känns som om dygnet inte är avslutat förrän jag somnar i min egen säng en kväll.

Min hand hittade tillbaka till armmuskeln.

Häckarna blev röda innan jag förstod det.

Jag såg en kvinna med evighetsglasögon, kunde inte sluta titta dit

Daddy daddy daddy daddy daddy 5/10

Bräda mig 6/10

Jag sitter på balkongen och känner ett tryck över och igenom hela kroppen. Ringer ett samtal och plötsligt förstår jag inte språket vi uttrycker oss på. Syftet med att ringa var att veta att hon finns i den verkliga världen, att hon väntar på mig där på andra sidan ruset. Hemma. Jag stannar kvar ute i kylan och säger att det är varmare där än inne. Fingrarna på mig är kallare än underarmen men för henne är det tvärt om och jag förstår det inte. Det blev för mycket igen eller så är det något gammalt som gör sig påmint. Jag som trivs med mig själv blir osäker när jag är din bild. Du ser mig lika mycket fast jag blundar, jag är ett objekt du gör mig medveten om: dina manliga blickar. 10/10

Vaknar du i relation till andra när du tar en barrunda en lördag

Blir du bjuden och bjuder tillbaks någon annan dag

Dricker du två öl i taget utan att få ont i magen

Kommer du hem med pendeln och timar perfekt med nattbussen

Kommer du in obemärkt

Lyssnar du på fyllons livshistorier på söder

Steker du broccoli och fyller begäret

Lyssnar på be a body

20/10

Du är tidsfördriv tills nån annan kommer in i bilden

Du är inte speciell du är bara den du är ?/10

Han var bara ett bakslag medan jag var ett handtag

Jag socialt accepterad att använda

Han helt otänkbar i offentliga sammanhang

22/10

Vi är reptiler

Oavsett om du vill det eller inte

26/10

Bli ensam för att vilja vara tvåsam

tveksam. 28/10 

Känner ingenting men känner igen allting som händer

Samma muskler under samma hud under samma hand tre år efter

"Vi förtjänar väl att vara underbara"
Eller?

"Tänk hur många som så ser mycket mer än dig"
Om jag fick välja skulle du vara blind

Du smsar som en ska ta

Sex ton hår på handfatet, jag äter inte rådjur bara tillagade
Jag är uppmärksam och het, ska vi göra nattbus sen?
På min födelsenatt: Jag var ett okontaktbarn

Lägg det i mitt dricksglas, tåget var fort farande
Jag hänger upp mina kläder på galningar
Din jävla telefonpanna, har du handlingskraft att gå till ICA?
Alla är lika Dana och arbetslöss är ohyra

Jag är där om än halvt inne
Nu ska vi lära oss om menscykling
Jag vill veta allt om dina, inte resten
Läs på ditt horrorskåp, pumpanden hjälper madrassen

Glöm inte att guldtacka, det finns någonstans i bakpulvret
Det är kallt Sommarmor och min portfölj är också vilse
Anlita en tandpetare

Han hade ett rejält strumgrepp
Vilken tonart gillar du bäst?
Varför har du bacillika i tabbouleh?

Din girlanger påverkar hur andra ser på feminismen
Är hen oskadligglad än?
Han vägrade damsuga och kallade henne kuksugare

Kvar lämnade mig
Le månad: drick

Kom post era vänner
Vi kan åter vinna

Häxa/åska

Ångan åker upp från tekopparna
Vi ligger i kuvöser som åskådare

Tillräckligt starka för sinnesintryck
Ännu för svaga för att motstå förtrycket 

Ovanpå bröstkorgen trycks en pekpinne säger akta fingrarna
Varnar för konsekvenser efter brott mot reglerna
Rätta dig i ledet och var snäll är det för mycket att begära
Av nån med dina erfarenheter vad vet du som jag inte

Redan vet om mig själv och sedan länge har accepterat

Det finns inget egenvärde i att sparka neråt
Om du erkänner att du inte anser mig likvärdig

Kommunikationen oss emellan existerar inte

Och dina fördomar ekar här inne
Men försvinner fortare än att jag hinner lägga dem på minnet
Återfinns bara i inandningsluften och när jag går ut och det är sol och det är nyklippt gräs och vatten

Har du ingenting emot mig kan du inte komma åt mig längre

Spelar det roll vem som tar av mig tröjan

Spelar det roll vems händer som hittar in under tröjan och ut igen? Längs med låren fram och tillbaka, kan det vara målade vassa naglar, avbitna. Utmed sidorna där kroppen är mjuk, kan det vara grova hårstrån, knottrig tunga. Mitt ansikte i en annans handgrepp ömsint och eller bestämt. Klämmer mina kinder eller smeker fjunen som växer på dem. 

Spelar det någon roll vem som tar av mig strumporna, strumpbyxorna, leggingsen? I skrevet kan de rivas upp, för att komma närmare inpå, fort. Köper du nya sen? Storlek 36. Vid stortårna kan de redan vara trasiga, beroende på skorna men det vet bara jag tills dagen efter och kanske även då. Spelar det roll vems andedräkt som återfuktar? I naveln kan den bilda kondens som någon slickar i sig. Gör mig våtare, ger min kropp simultankapaciteter den glömmer bort när ingen är tillräckligt provocerande.

Har du tänkt på att du kan ändra inställningar på dina egna luftströmmar? Varm eller kall. Snabb eller långsam. Har du tänkt på att en hand borde ha vassa naglar men inte den andra? Spelar det roll vem som ringer tio gånger på en halvtimme eller somnar med mobilen av? Vem som är närvarande i tankar men frånvarande i samtal och bara skakar. Spelar det roll vem som tar av mig tröjan?

Maränger i ugnen

Att leva i nuet, det är något jag valt själv. Att ta lätt på saker ska göra mitt liv enkelt. Men det leder till att jag låter folk köra över mig flera gånger utan att ge mig till känna från under ångvälten förrän eventuellt långt efter. Jag blir en del av asfalten, glittrande eller inte. Jag smälter i kanterna och blir följsam och gråter aldrig. Nu när det känns bakom näsan att tårarna när som helst kan komma har jag ingen ingen anledning längre.

-

Skulle behövt någon hand att hålla. Skulle behövt att någon kom över med en kram trots min motvilja och svullna tryne. Skulle behövt någon som visste vad jag förtjänade och gav det till mig för att det var vad jag behövde utan att jag kunde förklara det.

-

Måla moln bäst du vill, gör fler fjärilar i min ära. Men sluta investera i något som inte ens existerar. Jag är bara en människa, trying to get by. Att du säger att du tänker på mig konstant innebär inte att jag kommer tänka på dig lika ofta.

-

Jag tycker krossa digestivekexen istället för dig själv, gör en cheesekake och bjud familj och vänner. Krossa inte spegeln när du är ful. Krossa glaset framför oss som ilskeutlopp. Krossade tomater, krossa fönsterrutan för att skapa drag. Jag tycker krossa döden i deras bröst utan att krossa dina knogar mot betongen. Krossa.

-

Det skulle ingen frisk människa med självrespekt göra.

-

Freeway är det vackraste ordet jag kan tänka mig

-

Blir verklighetsförankrad på ett läskigt sätt när jag kommunicerar med någon som dig på detta sätt. Jag orkar inte inducera mina psykoser lika ofta som du stänger av dem. Vanföreställningarna blir klätterställningar och väggar av text. Min egoism blir bekräftad av vad du säger och teckningarna du målar när de liknar mig. Du kanske också förför innan du förintar. Förfölj mig inte längre än du på egen hand hittar tillbaks. Lita inte till mitt lokalsinne för det kan inte föras över genom osmos när du behöver det som mest. Förresten så har jag bara improviserat hittills. 

-

Fågelsången, Rävkullen, Ormbacka, Andeboda, Fjällen, 

Solhem, Storskogen, Huvudsta, Kräftriket

-

Kombinationen av aspartam och ruset efter cykelturen får mig på bra humör

-

I Stockholm maskerader. Du och jag ansiktsmasker. Tårta på oförutsägbara veckodagar. Firande av: livet inget mer.Vimplar i vardagsrummet. Skivorna går runt och runt. Picknickar på balkongen. Springande steg i trappuppgången. Hur var din dag vid middagsbordet. Kliar vid ledsenhet varandra i håret. Kram kom sov hos mig om du vill. Lutar huvuden på tunnelbanan. Delar hörlurar. Tömmer godisskålen tillsammans, tar varannan. Bakar kakor på grillen om inte ugnen funkar. Kokar gröt innan skolan. Går ut på billiga klubbar. Korkar upp champagne hemma. Skrattar spelar in podcasts. Målar av varandra.

När himlakroppar bryts isär

1. Oförstående.
   Men vi båda andas fortfarande och vad som än händer kommer jag aldrig att se dig falla för i mina ögon är du högst av alla. Vi båda lever fortfarande och vad som än händer erkänn: Vi två hörde ihop för bara fem minuter sen. Vad fan har du gjort? Jag trodde aldrig att du skulle...
2. Besvikelse.
   Du skulle göra mig rik på allt det som fattas. Du skulle göra mig modig och underbar. Du skulle ta min ensamhet så att den inte längre fanns. Du skulle göra mig speciell, du skulle hjälpa. Du skulle göra mig lycklig och låta mig få andas. Du skulle göra mig älskvärd, du skulle vara här. Du skulle prata bort smärtan och tiden skulle gå så fort. Du skulle göra löften, göra mig till något stort. Du skulle ta mig bort och det förflutna skulle bli ogjort.
3. Saknad.
   Jag vill inget annat. Du får mig att glömma. Du kväver mig och mina drömmar. Jag är din. Du äger min vilja och jag sätter livet till om du vill. Du kommer aldrig vara min för du är ett jävla svin men snälla stanna kvar jag ber.
4. Apati.
   Varför finns inga fler mirakel? Inga korta dagar kvar, det är minuter jag räknar. Magen vrider sig i mörkret, ögon öppnar sig men ser ingenting bara svart. Jag ser inget förlopp, tiden har stannat. Håll mig besatt tills jag tänker på annat.
5. Avslut.
   Dessa minnen måste bort, allt det som har varit vårt ska brännas upp. Jag minns din lukt, jag minns ditt hår men jag vill glömma om det går.

Följer strömmen

När jag var liten gjorde jag näckrosor av clementiner. När jag var liten kunde jag byta kanal när jag mardrömde. Innan jag somnade gnuggade jag fram stjärnhimlen för att sen försvinna in i den.

Nu anser jag fjärilar vara ett äckligt släkte. Efter att ha sett dessa insekter på nära håll har jag insett det. På samma sätt har jag hjärtat i halsen när jag springer och ödlors hastiga rörelser i magen när något oförutsett händer, när flygplan lyfter reptiler. I döda vinkeln målar du bara ett av ögonbrynen.

När jag var liten brydde jag mig inte om fallfrukten. När jag var liten satt jag alltid utanför lärarrummet. Innan jag ångrade mig: bytt är bytt kommer aldrig igen. Men vem är det som bestämmer över bokmärken? Den som springer först eller den som skriker? Den som bjuder hem hela klassen till sodastreamen?

Men vem är det som bestämmer över fjärilen? Och superhjälten lyfter hela klassen och flygplan med sina bara händer. Den som bjuder hem hela klassen skriker för att sen försvinna in i sodastreamen.

Jag blir dig

När hen får mig att falla ner på knä har jag svårt att kalla det för kärlek, och hen säger att det är mitt sätt att se på saken som är fel och behöver omvärderas. Vi är tydligen gjorda som filmstjärnor, kan bara ses som lyckade utifrån. Inuti är det tvärt om. Vi är gjorda i neon men ser bara svart, vitt och grått.

Låt det inte vara jag

Profetia

Den bästa låten att cykla till kvällstid är Death by chocolate is a myth. This I know because I lived den går i tretakt och när jag trampar gör jag ibland pauser och inbillar mig att jag malligt glider fram. Som katterna från Pelle Svanslös-filmen jag tror mig minnas deras sina stängda ögon och nosar i vädret omedvetna om trafiken. Kanske cyklade de tandemcykel till och med. Det är kallt ute men det var något jag behövde i bara min sportiga t-shirt gick jag ut, var har du rotat fram den, ur min garderob vad tror du? Den här kvällen var en repris från igår, men då var jag en timme tidigare. Nu gick hans tåg för två minuter sen, förhoppningsvis och han kommer få ersättning för förseningen. Jag stod ute i kylan, men inte med den så jag tog mig hem men nu är jag dubbelt så varm som innan för skinnet bränner när det varit kallt för länge och sedan inte behöver vara det längre. Jag var inte gjord för kylan på en tågperrong går i uppfyllelse och det kom jag på först nu när jag skrev det. 

Lyssna

Allt jag säger kanske är sagt över tusen gånger förut, men inte från mig till dig så lyssna nu:

När jag var liten gjorde jag näckrosor av clementiner. När jag var liten kunde jag byta kanal när jag mardrömde, genom en knapp formad som en fjäril. Innan jag somnade gnuggade jag varje kväll fram stjärnhimlen för att sedan försvinna in i den.

Nu tycker jag fjärilar är ett närmast vidrigt släkte, efter att ha sett dem på nära håll.

X-berg

Jag är i en spontant skapad park på en bänk. Vi följde bara ljudet.

Dansar med neon i ansiktet och på bröstet och dånande musik i öronen på gräset som även är en del av vad var och varannan person röker. Beställer omedvetet filterlösa cigaretter. Vill du stanna kvar här eller?

Passar vi bättre på lekplatsen bakom buskagen, kanske urinerande eller gungande högt över marken. Espresso byts mot mousserande vin som om det vore ingenting, och jag använder ordet symbios just för det handlar om det vi gör. Känner mig som en del av Berlins nattliv när den snyggaste tjejen på festen berömmer min piercing på tyska. I morse vaknade jag 04:40 i en uppfällbar säng. Glömde göra snabbkaffe, har inte druckit kaffe på hela dagen. Jag har nästan dygnat när jag tänker efter.

18åringens sista timme

WHAT'S GOING ON
Detta är artonåringens sista timme. En av de sista låtarna hon kommer höra når hennes öron. Hon sitter långt bak på stolen, vrider den till vänster mot balkongen och kollar in himlen. Den har redan ändrats från hennes favoritfärger till andra varianter av dem. Hur sänker man ljuset?

THE NAME OF THE GAME
Nej färgerna hade bara förflyttats norrut. Artonåringen dricker cola och packar kokostoppar i en plastlåda. Varken maginnehåll eller packning kommer hon få ta med sig till efterlivet för det finns inte. Går inte att tänka sig. Ställ inte till en scen.

AMERICAN
Artonåringen tänder ett lakritsljus från lagerhaus som hon fått av sjuttonåringen 2011. Hon tittar på mobilen men den kommer inte att hinna ringa innan.

ANTABUS
Ljusets låga bländar så artonåringen tänder en lampa för att jämna ut. Tänker inget mer än på huvudvärk, ser de egna händerna skriva och blodådrorna är på sina ställen mer tjocka än på andra. Knölarna är vassa och det finns ett visst mellanrum även när hon håller ihop fingrarna. När hände detta?

Som en sjöstjärna eller en överhettad katt ligger hon nu på rygg på soffans rygg och sluter inte ögonen men slappnar av i dem, hittar punkten. Soffan knakar under henne.

FOUNDATIONS
Den här tiden borde artonåringen också sova, och det skulle hon nog om inte denna timme var hennes sista i livet. Nittonåringen kommer ta över kropp och sinne, kanske är hon likadan men det går aldrig att komma tillbaks till just denna existens.

Hur lyder fördomarna mot nittonåringar? Vad kommer man undan med som tonåring som inte är acceptabelt beteende från en tjugoåring?

DRIED-OUT CITIES
Artonåringen sitter. Sitter. Vrider på stolen fram och tillbaka. Skriver. Tänker. Rör huvudet till musiken sådär automatiskt. Nu snurrar hon långsamt stolen kring dess egen axel. Söker en gång vid varje varv ögonkontakt med sin katt.

THE GIRL YOU LOST TO COCAINE
Både ben och fingrar på artonåringen luktar som en alkoholbaserad crème som appliceras efter rakning (egentligen "i underlivet" men nu på benen). Lakritsljuset släcks av andedräkten, för det är väl då det luktar om det?

FUCK U
Paniken tar fäste i artonåringens andning, vad har hon gjort med sitt liv? Ett år hade hon på sig att göra det bästa, något remarkabelt värt att minnas. Har hon lyckats? Ja. Det är det här året som har satt ribban för alla andra. Hennes liv kommer påverka nästa och nästa och nästa och nästa och nästa. Dansa, låten kräver det. Glöm inte stearinet, det bränner inte dig länge till.

HYPOCRATES
Lite tårar i artonåringens hals kommer när hon fastnar vid fotografier i bokhyllan. Där finns alla ansikten dokumenterade. Hon ser elvaåringen, tolvåringen, tioåringen till och med. Resten har hon svårt att skilja åt. Blicken och det tillbakahållna leendet är detsamma. Den andra katten sveper förbi.

Tänderna: måste borstas.

BETH/REST
Artonåringen ser en av katterna i spegeln när hon borstar sina tänder och tvättar ansiktet med en rengöringsservett. Vad ska hon ha på sig imorgon? Det måste vara något magiskt. Och hon ska inte gå in på facebook och titta förrän om ett bra tag (interneträknat). Sluta, det har inte med dig att göra artonåring. Det får nittonåringen sköta, du är ju död inom en halvtimme.

DEEP WATER
Nu är himlen plötsligt klar med allt. Fingertopparna på vänsterhanden måste bitas av.

ABSTINENS
"Ska jag ge upp i förtid? Synfältet är suddigt och låtar låter bättre än de borde. Varför gick jag bara förbi affären som sålde LP-skivor för fem kronor? Fan vad korkat. Men det är bara en kvart kvar av denna vånda, det måste jag härda". Artonåringens andetag börjar bli ömsom ytliga ömsom djupa. Distraktionen blir att ställa undan tomma glas och koppar, fixa i ordning lite i röran; "man måste ju värna som sina efterlevande. De som aldrig kommer vara ens medmänniskor."

TALKIN' 2 MYSELF
Nu kommer sviterna. Ögonen svider. Kissblåsan trycker artonåringen till toaletten. Två tictac-tabletter tuggas sönder och det är ett brott mot tandläkarens ordination när bettskenan åker in därefter. Hon vill inte bita sönder tungan när hon ger efter. Det står kapitulera på armen men vad betyder det? Vad kommer hända sen?

ALL WE KNOW
"Kattens svanstipp utför en koreografi som den aldrig kommer hinna lära mig." Artonåringen lägger mobilen i fickan. Ännu har ingen ringt och förberett henne för vad som komma skall, hon måste möta ödet ensam. "Livet kanske är en fälla som ska fälla alla". Ja, men sluta gnälla för OJ vad var det där?

STOCKHOLM
Artonåringen slår sig ner på golvet, lägger sig ner med handflatorna kupade uppåt. Kapitulerar. Katterna undersöker nedslagsplatsen, kontrollerar pulsen vid handleden och andningen vid nästippen. Hon är varm fortfarande.

STONES
När du öppnar ögonen är det slut. Gnugga fram stjärnhimlen, försvinn in i den.



(Det ringer)

Transforming

Styr stegen mot allt annat än världens ände, men hamnar där ändå, det fanns alltid i tanken. Under den sista röda bron vid det minsta svarta havet, där finns fem änder som sover och en som är vaken. Skimrar i grönt och jag och Lou Reed tänder en och samma cigarett och enas om I’m so free I could dive in. Slappnar av i benen, smäller myggorna som sätter sig på dem men hinner inte innan de sticker. Helvete. Blundar jag kommer yrseln som kan lura mig att ramla, undrar hur djupt det är, om jag bottnar eller drunkar. Tittar jag uppåt mot tallarna faller jag bakåt om jag inte håller i mig hårt i räcket. Sträcker ut armarna, knuffa mig den som knuffa mig vill, jag kommer inte be om något motiv. Den här kvällen är perfekt för våldtäkt men det kommer inte hända mig bortsett från myggbetten. Jag vet inte vad för gift de suger ut och sprutar in men det är i alla fall inte heroin enligt Lou Reed. 

Vi förtjänar väl att vara underbara 4

Vi förtjänar väl att vara underbara 3

Vi förtjänar väl att vara underbara 2

Vi förtjänar väl att vara underbara 1

Flashback om hipsters

"Lortig, gammal och ful ska man vara också. Att klä sig i gamla alkoholistjackor från 1984 är standard också. Fy fan. Varför ska man se så ful ut? Utväxt med mittbena, pundarkläder, så dålig hy som möjligt etc"

"Har lust att slå sönder dem varenda gång. Hur kan de ha såna vidriga tighta jeans på sig?"

"De är ju så jävla unika allihop. Stör mig mest på de som äger en systemkamera och lägger upp alla sjukt fina bilder på sin svintuffa tumblr så alla andra lika coola och unika hipstervänner kan reblogga eller vad fan man nu gör där."

"Ryser varje gång jag ser en potentiellt snygg tjej med nördbrillor, stickad tröja och en bok i handen"

"De har stulit något mycket fint och gjort det till någonting mycket fult, nämligen mustaschen. Var i och med detta tvungen att ta min mustasch till nästa nivå och odla ett par förnämliga knävelborrar. Rör dessa slödderhipsters mina knävelborrar så inleder jag en kulturrensning. Så enkelt är det."

"De röstar garanterat på F! allihop och ser ut att tycka att det är sexistiskt mot kvinnor att runka, men ändå ska de ha mustasch? Vad i hela helvete?"

"De äter ekologiskt, går på klubbar där intäkterna går till någon gerilla i Sydamerika, har fula ryggsäckar, tycker alla kompisar är "fina", röstar på miljöpartiet, äter falafel och sojakorv. Sen kommer då den roliga detaljen med rökning. Trots att de är så PK och moraliskt överlägsna, så stödjer de en industri som har hundratusentals liv på sitt samvete, som skapar beroenden och där tobaken plockas och hanteras under tvivelaktiga former."

"Det måste ju vara höjden av självinsikt att befinna sig på ett uteställe där alla andra har samma skinny jeans, skogshuggarskjorta, nördglasögon och 30-talsfrisyr och ändå känna sig alternativ."

Tom

13061/352

När jag existerar i limbo mellan ja och nej känner jag det som om allt hänger i luften. Kan det inte bara falla till marken så jag kan undersöka olycksplatsen och ta hand om, samla upp det som fortfarande befinner sig inom räddning? Mobilen ringer inte och jag cirkulerar som ett djur kring den istället för att bära den i fickan som vem som helst annars skulle. Rycker till vid alla slags signaler, tolkar dem som: Ja du får komma hit och vi älskar dig och tjänar stora pengar på dig och din röst och ditt 40% blåa hår. D.v.s. innan jag ser att det inte alls var de som hörde av sig och då tolkar jag avsaknaden av deras kontakt som: Du är inte tillräckligt kommersiell, du är för mycket dig själv för att platsa här. Ps. hitta ett annat sätt så kommer vi på dina konserter. Men vad hjälper det mig i nuläget? Skriker. Är jag verkligen så sämst? Byter strängar och skadar därför mig själv.

Innan:

Känner adrenalin. Jag tänker på hur jävla bra låtskrivare jag är, hur jävla bra min röst låter, hur jävla snygg jag är och hur intressant jag är som person. Är varm i magen och det är inte istéet eller violtabletterna: Det är jag. Det sprakar i mitt bröst och sprider sig. Alla som inte vill vara mig vill vara med mig och resten som inte känns vid mig vet bara inte hur extraordinär jag är. 

Hälsingland

Playlist

En simpel man i mina områden. En astronaut på djupt vatten.
Gråt mig floder, hur de än trycker trettonde cigaretten

Det är en eld: du är knark. Jag är såld: så fall för mig.
Jag är inte längre arg, jag är din man: så tala till mig.

Säg åt världen att jag är här, din alltid alltid
på Melancoly Hill, Radioaktiv

Blixten slår ner, kan du känna mitt hjärta?

Kärlek vid sista ögonkastet. Jag kan vara the one

Där går hon, tillräckligt 17
Nyhet: fuck you

Saknar dig när solen går ner
Sover naken, tänker på döden

Du känner barn med pistoler
Drunkningslektioner
Distansen 17 sekunder 

Kyss regnet, förlora dig själv
Jag älskar dig bara mer 

Blir du dig själv ikväll lilla vän