lördag 13 juli 2013

När himlakroppar bryts isär

  1. Oförstående.
    Men vi båda andas fortfarande och vad som än händer kommer jag aldrig att se dig falla för i mina ögon är du högst av alla. Vi båda lever fortfarande och vad som än händer erkänn: Vi två hörde ihop för bara fem minuter sen. Vad fan har du gjort? Jag trodde aldrig att du skulle...
  2. Besvikelse.
    Du skulle göra mig rik på allt det som fattas. Du skulle göra mig modig och underbar. Du skulle ta min ensamhet så att den inte längre fanns. Du skulle göra mig speciell, du skulle hjälpa. Du skulle göra mig lycklig och låta mig få andas. Du skulle göra mig älskvärd, du skulle vara här. Du skulle prata bort smärtan och tiden skulle gå så fort. Du skulle göra löften, göra mig till något stort. Du skulle ta mig bort och det förflutna skulle bli ogjort.
  3. Saknad.
    Jag vill inget annat. Du får mig att glömma. Du kväver mig och mina drömmar. Jag är din. Du äger min vilja och jag sätter livet till om du vill. Du kommer aldrig vara min för du är ett jävla svin men snälla stanna kvar jag ber.
  4. Apati.
    Varför finns inga fler mirakel? Inga korta dagar kvar, det är minuter jag räknar. Magen vrider sig i mörkret, ögon öppnar sig men ser ingenting bara svart. Jag ser inget förlopp, tiden har stannat. Håll mig besatt tills jag tänker på annat.
  5. Avslut.
    Dessa minnen måste bort, allt det som har varit vårt ska brännas upp. Jag minns din lukt, jag minns ditt hår men jag vill glömma om det går.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar